over the small town streets

hjälper att hålla din rygg. ända tills allt blir bra. sviken och bestulen, på det sista man hade kvar. men istället lägger jag det bakom mig och håller mig till det som faktiskt är värt. står där framför, vill stöta bort vartenda litet moment som försöker röra en riskabel kropp. samtidigt faller man bakåt om och om igen, tiden som aldrig fanns, tiden som blev till drömmarnas land. fokusera.
Damn! min hals ryker snart. hoppas i och försej på att bli sjukt hes. för att det är så jävla kul! hehe.. helgen bjöds på underbart folk. massa film och bus. blev även en sväng till Västerås. då man fick hem en hel del. men orkar inte rabbla upp. kameran och pennan är framme igen iaf. så nu jävlar börjar skrivandet igen! men nu ska ja slå på film och mysa ner mig under alla mina hundra täcken. wopwop!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0