justlikebarbie

tanken av att stanna kvar, att brytas ner med öppna sår som visa världen vem jag är. eller tanken på att gå vidare och låtsas le. jag backar ur. om och om och om igen. kan du se her jag försöker fly iväg. hur jag gav en chans att stanna kvar när du sedan skriver just detdär. det är som att se en levande död i ögonen. en löngn som sätter sig i halsen och ett par tårar som rinner på insidan av sin kind. vi har två sidor. skalet som vi kallar utsidan, den sidan vi kan hjälpa oss att dölja det svaga som vi kallar insidan. den sidan vi också ger en chans. fast det beror ju på om världen håller sin balans.


sovit hela dan, så har inte mycket och säga. spendera min kväll med en underbar vän och kollade på filmer, mycket treeeeevligt. ska sova nu. för att sedan dra sig till tandläkarn i morgon bitti.