justlikebarbie

jag var så jävla när på att dra mig in på något nytt. ett försök på något nytt. men är det något värt.nej?. det förvånar mig inte att jag ännu engång brytsner, skakandes i hörnet på sängen, ihopkrypen och kall. jag är inte lika svag som förut men jag är svag. det var just dethär jag inte orkade just dethär min kropp inte skulle klara av. bara av att känna rädslan igen så vill jag bara spy. problemen sätter sig runt mig. ännu engång. inte ens värt att fortsätta. skrattet och leendet var äkta. men inte fan vet jag nu.

gång på gång kommer ord från mitt huvud vissa är nog djupa vissa är nog starka. men det mästa är nog fegt och svagt. så jag släpper skiten och fortsätter allt precis som det var. såren kanske inte syns. men du har aldrig sätt det som verkligen var menat med mina ord. sen att jag ens orkar bry mig efter allt som jag gått egenom så vet inte jag om jag bara ska skratta eller gråta.

let's do it again bitch.