ingen rubrik
Händerna skakar. Tårarna faller. Jag drar i håret och hoppas på det bästa. Mitt hjärta fortsätter bulta hårt och jag får känslan att vilja slå ner något. Små gamla sår. Som en påminnelse till mig. Det är ju inget farligt. Jag skadade ingen än mig själv.
Jag lever i ovetandet. Frågor, men inga svar. Påstående, men inga bevis. Allt är förjävla jobbigt i mina tankar just nu. Ändå.. Så gör jag ingenting för att lösa det. För jag vill inte. Jag är rädd. Det enda jag kan göra är att stå och titta på.
Jag lever i ovetandet. Frågor, men inga svar. Påstående, men inga bevis. Allt är förjävla jobbigt i mina tankar just nu. Ändå.. Så gör jag ingenting för att lösa det. För jag vill inte. Jag är rädd. Det enda jag kan göra är att stå och titta på.
Kommentarer
Trackback
